Fastigheter och lokaler

Vi ser en förbättringspotential på det här området och är övertygade om att det går att få mer värde för medborgarna.

Problem vi har identifierat:

Hur vi tar hand om våra gemensamma fastigheter är en fråga som berör många olika verksamheter i kommunen och dessutom har betydelse för till exempel vilket intryck vi ger de som årligen besöker vår kommun som turister.

Vi anser att det är viktigt att tänka på helheten och inte bara till kostnaden för en enskild verksamhet, eller behov som finns just nu utan också vilka behov som finns för framtiden. Därför kommer vi uppmärksamma lokalfrågor ur olika perspektiv under 2025. 

Bidra gärna med dina tankar, idéer och synpunkter via vårt kontaktformulär

Bildspel med exempel på fastigheter

Genom att tänka mer hållbart kan vi både spara pengar och minska miljöpåverkan

Genom att bevara byggnaders stomme kan man minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängderna med nästan 80 procent jämfört med om man river och bygger nytt. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i Halland där man tittat på ombyggnation av skolor och jämfört olika alternativ.

En fjärdedel av Europas totala växthusgasutsläpp kommer från byggnader. Mycket skulle vara vunnet om man istället för att bygga nytt oftare satsade på renoveringar, inte minst i Sverige. Det visar en rapport av europeiska forskare som släpptes 2021.

Fastigheterna på Älgstigen

Tre fastigheter på Älgstigen planeras att rivas under 2025 för att lämna plats åt bygget av ett nytt äldreboende. Du hittar bilder på fastigheterna i bildspelet ovan.

Boende i området är oroliga för hur byggnationen av det nya boendet ska påverka befintliga fastigheter. Denna oro har sin bakgrund i händelser som bland annat ledde fram till att fem flerfamiljshus behövde rivas i mitten av 80-talet och att Vattendomstolen dömde kommunen att ersätta ägare till 35 villor för sättningsskador i området. Skadorna på fastigheterna var i form av sättningar och sprickbildningar.  Nedan finns en rapport som sammanfattar händelserna. Vad som inte framgår av rapporten men som Söderköpingsinitiativet fått berättat av medborgare var att dessa händelser också innebar stora påfrestningar på de människor som bodde på platsen.

Detaljplanen som ligger till grund för bygglovet är från början av 70-talet, det vill säga innan händelserna på 80-talet.