Vår politik A-Ö

Vi tycker att barn- och unga har blivit nedprioriterade i Söderköping. Det vill vi ändra på. Just nu håller vi på att ta fram mer konkreta förslag och idéer på det här området och vi vill gärna ha dina synpunkter! Använd kontaktformuläret för att göra din röst hörd.

Vi vill särskilt uppmärksamma en god beredskap för de mest sårbara i samhället. 

Föreningslivet har en viktig roll att spela i händelse av kris eller krig. Vi ser förbättringspotential i både samarbetet med föreningslivet och i stödet till föreningslivet. Läs mer nedan under "föreningsliv och fritid"

Fritidsodlingen kan stimuleras för att bli en betydande resurs för Sveriges livsmedelsberedskap. Rapport (https://iles.se/ny-rapport-visar-hur-fritidsodlingen-kan-stimuleras-for-att-bli-en-betydande-resurs-for-sveriges-livsmedelsberedskap) visar att kommuner kan bidra genom att:

- Tydligt integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen. Tex genom marktillgång, vattenförsörjning, förvaringsmöjligheter och gemensamma växthus.

- Förenkla regler och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall.

- Samverka med fritidsodlingens organisationer lokalt för att utveckla odlingen för gemensam nytta.

I Söderköpingsinitiativet vill vi stödja och stärka det aktiva medborgarskapet genom att underlätta för fler Söderköpingsbor att kunna dela sina erfarenheter och göra sin röst hörd i den demokratiska processen inför beslut som i vardagen påverkar oss som kommuninvånare.

Även personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i den demokratiska processen. Så här säger en av våra experter: Vårt samhälle ska vara tillgängligt för alla, även för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att lyckas med detta behöver t.ex. kommunanställda och politiker lära sig att kommunicera så att alla förstår. Kommunen behöver också ha en plan för att säkerställa människors jämlikhet och fulla delaktighet i samhällslivet. Exempel på satsningar för den här målgruppen är utbildningsinsatser kopplat till livslångt lärande, exempelvis studiecirklar, och fri ansökan om kontaktperson och ledsagning.
Monika Andersson, Ordförande i FUB och en del av Söderköpings initiativet

Vad får vi för pengarna? Och hur står det till med ekonomin? Vi har sett flera exempel på att skattemedel används ineffektivt i Söderköping och ibland exempel på rent slöseri. Därför granskar vi beslut och prioriteringar. Vårt mål är att vi ska få mer valuta för skattepengarna.

Vi förordar etablerade modeller och metoder vad gäller kommunens ekonomistyrning t.ex. Nollbasbudgetering och Successivanalys.

Nollbalsbudgetering: Idag har ansvariga politiker bestämt att det inte behövs detaljerade budgetar varje år. Istället räcker det med indexbaserad uppräkning. Vi anser att kommunens ekonomi är mer komplex än så och förordar en nollbasbudgetering. Till skillnad från konventionell budgetering, som ofta förlitar sig på förra årets budget som utgångspunkt, börjar nollbasbudgetering med ett rent blad och kräver att varje utgift motiveras. I denna metod måste alla aktiviteter och utgifter bedömas och godkännas, oavsett deras status under föregående period. Detta innebär att varje funktion måste visa sin nödvändighet och sin effektivitet utan att anta att tidigare utgiftsnivåer är lämpliga. Den centrala principen är att fördela resurser baserat på det värde varje aktivitet tillför än att bara öka budgetar baserat på historiska trender. Genom att göra detta kan man bättre identifiera och eliminera slöseri, effektivisera verksamhet och rikta medel. Denna metod är särskilt fördelaktig vid ekonomisk osäkerhet eller när organisationer behöver optimera resurser. Även om det kräver mer tid och ansträngning ger de långsiktiga fördelarna en förbättrad finansiell kontroll och bättre anpassning av resurser till organisationens mål.

Successivanalys: Förändringar i omvärlden ökar och medför att t.ex. projekt blir alltmer komplexa. Osäkerheter och plötsligt förändrade förutsättningar innebär att även välplanerade projekt riskerar att drabbas av stora fördyringar och tidsförskjutningar. För att hantera dessa osäkerheter kan metoden successivanalys användas. 

Nyinflyttade invånare ger klart lägre intäkter till kommunkassan än man tror. Därav bör exploatering alltid analyseras noggrant och inte enbart prioriteras för att de ger ökad inflyttning. se sammandrag från artikelserie i Dagens samhälle i vårt Filarkiv.

För många kommunägda lokaler står tomma till ingen nytta och flera av dem förfaller. Vi vill ha en långsiktig plan för hur lokaler ska användas och underhållas. Under 2025 uppmärksammar vi dessa frågor lite extra. Läs mer om det här.

Barn och unga: Forskning visar att det är bättre att låta barnen själva gå, cykla eller ta bussen till skolan. Då mår de bättre och presterar bättre i skolan. Barnen blir också mer självständiga och trygga i sin närmiljö. https://www.forskning.se/2020/09/02/lat-ditt-barn-ga-eller-cykla-till-skolan/. För att möjliggöra detta krävs det att kommunen arbetar aktivt med att skapa trygga gång- och cykelvägar samt att fordonstrafik runt skolor minimeras.

Söderköping lägger minst pengar per invånare på föreningslivet. 5 kr per person och år jämfört med snittet i riket 279 kr per person och år (källa kolada.se ). Samtidigt har föreningslivet fått ansvar för fler saker som förut drevs av kommunen. Vi anser att föreningslivet är viktigt för båda unga och gamla och för att skapa trygghet i samhället. 

Vi vill vara en stark röst för denna grupp. Vi har sett flera exempel på att man åsidosatt målgruppernas behov och rättigheter. Nu senast i köpet av Hotell Laurenti.

Även personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i den demokratiska processen. Så här säger en av våra experter: Vårt samhälle ska vara tillgängligt för alla, även för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att lyckas med detta behöver t.ex. kommunanställda och politiker lära sig att kommunicera så att alla förstår. Kommunen behöver också ha en plan för att säkerställa människors jämlikhet och fulla delaktighet i samhällslivet. Exempel på satsningar för den här målgruppen är utbildningsinsatser kopplat till livslångt lärande, exempelvis studiecirklar, och fri ansökan om kontaktperson och ledsagning.
Monika Andersson, Ordförande i FUB och en del av Söderköpings initiativet

Vår enkla utgångspunkt är att det är smart att involvera medborgare och andra intressenter innan beslut fattas så långt det är möjligt. Det kan vara lite obekvämt och krångligt, alla kan ju till exempel inte alltid få som de vill. Men genom att lyssna och ta in önskemål, synpunkter och den kompetens som finns hos medborgarna ökar möjligheten till kloka beslut som håller över tid.

Företag och företagare är viktiga för Söderköping. Kommunen ska vara en partner som arbetar tillsammans med företagen för ett blomstrande samhälle. Exempelvis ska regelverk vara rimliga och enkla att följa. Under 2025 har vi till exempel uppmärksammat det onödigt krångliga regelverket för uteserveringar. 

Vi, liksom många företagare, anser att grundläggande service i form av barnomsorg, underhåll av gator och vägar, sophämtning med mera är minst lika viktigt för förutsättningarna för företagande som tjänster som riktar sig specifikt till företagare.

Se information om senaste mätningen från Svenskt näringsliv: https://www.foretagsklimat.se/soderkoping
2025: Söderköping tappar 44 placeringar och hamnar på plats 245. Bäst resultat hade kommunen 2007. På en skala från 0-6 låg kommunen då på poäng över 3.5. Nu är är poängen 2.94 och snittet 3.45. Lägst poäng (2.7 och lägre) får kommunen på frågor kring Politikers attityd, skolans samarbete med näringsliv, dialog mellan kommun och företag, information till företag. Företagen anser det också vara svårt att få tag på kompetens. Områden där Söderköping rankas bättre än rikssnittet: konkurrens från kommunen, förståelse för verksamheten, rimlig handläggningstid, lätt att komma i kontakt med handläggare, vägledning vid tillstånd etc, 

9 konkreta förslag för näringslivet
Utan företag som genererar arbetstillfällen skulle huvuddelen av kommunernas skatteintäkter utebli. Företagen är inte bara viktiga för det gemensamma utan även för den enskilde. Att kunna försörja sig själv är vägen till ett självständigt liv. Det är företagarna själva som vet bäst på vilket sätt kommunen bör agera för att stötta och utveckla näringslivet. Olika företag har olika behov men alla företag är lika viktiga, oavsett om det är ett café, ett industriföretag, ett enmansföretag, företag med anställda, företag i staden eller på landsbygden. Kommunens näringslivssatsningar ska vara rättvisa, jämställda och transparenta. Det måste vara tydliga mål och strategier, men inte minst uppföljning med analyser. Vi måste se till att maximera utfallet från de resurser som kommunen satsar på näringslivsutveckling. Vi måste bli bättre på att lyssna och föra dialog! Det ska vara enkelt att starta och driva företag! 

För att underlätta för näringslivet och företagen i Söderköping har Söderköpingsinitiativet
10 konkreta förslag:

1. Kommunens mål och strategier för näringslivet formuleras i dialog med företagen.
2. Företag prioriteras t.ex. vad gäller bygglov och detaljplanerändringar.
3. Regelförenklingar och snabbspår för företag vid etablering och omlokalisering/ ombyggnationer.
4. Fakturering av kommunala avgifter/taxor sker efter utförda uppdrag.
5. Tillståndshantering och tillsynsärenden samordnas och förenklas.
6. Översyn, förenkling samt anpassning av kommunens avgifter och taxor. Sänkta taxor på alltifrån uteservering, tillsyn till bygglov.
7. Företagslots införs, en kontaktväg in till kommunen.
8. Markreserv och detaljplaner för företagsetableringar säkerställs.
9. Kommunens kompetens vad gäller inköp och upphandling förstärks.
10. Utmanarrätt införs.

Det tusenåriga Söderköping har en stark identitet att vårda. Staden har flera nationella riksintressen, utgör ett mål för turistströmmar och är en stolthet för oss innevånare. Äldre kulturstäder bör skyddas mot ingrepp vilket är reglerat i riksintresselagstiftningen. Den estetiska aspekten måste också beaktas i stadsplaneringen: den s.k. skönhetsparagrafen i Plan- och bygglagen. 

Söderköping har en stadsmiljöplan, beslutad av fullmäktige (2009), som ska styra hur vår stad utvecklas och skydda den fina kulturmiljön från kortsiktiga beslut. När vi har frågat politiker och tjänstemän varför de inte följer den när de tar fram förslag till bebyggelse i stadskärnan så möts vi av argumentet att den är "förlegad".

Om en plan anses föråldrad är det politikens ansvar att uppdatera den genom en öppen process – inte att bortse från den.

I en demokrati måste medborgarna kunna lita på att politiska beslut gäller och att styrdokument används. Stadsmiljöplanen är en väl genomarbetad vägledning för medborgare, politiker och tjänstemän. Här är länk till planen på kommunens hemsida: https://www.soderkoping.se/globalassets/documents/06-kommun-och-politik/06-styrande-dokument/planer/stadsmiljoplan_2009.pdf

Söderköpingsinitiativets främsta ståndpunkter vad gäller samhällsplanering är:

- Dialog med medborgarna.
- Sammanhängande gestaltning.
- Att Söderköpings attraktivitet för boende, inflyttare och besökare främjas.

----------------------------------

Vilka är de viktiga frågorna för att främja skönhetsvärden när staden växer och utvecklas? Söderköpings skönhet är omtalad: staden lever på sitt rykte som medeltida stad vid Göta kanal. Att vårda stadsbild och stadsmiljö är en central framgångsfaktor när gäller turistnäringen, en viktig attraktionsfaktor när det gäller att få nya invånare att flytta hit och samtidigt erbjuda stadens invånare en attraktiv miljö.

Kritik som vi fångat upp i dialog med medborgare:

- Söderköping förfulas och fragmenteras av byggnadsprojekt utan övergripande helhetsplan.

- Privata exploatörer upplevs att ha stort inflytande på beslut.

- Kommunen följer ingen övergripande plan för centrala områden, då riktlinjer i översikts- och kulturmiljöplaner inte följs upp.

- Det krävs bättre riskanalyser och anpassningar till geologiska förhållanden samt klimatförändringar när detaljplaner och exploateringsplaner beslutas. Under filarkiv finns t.ex. en sammanställning av hydrologiska förhållanden i Söderköpings stad. 

---------------------------

Omdragning av E22,  Erik Dahlbergsgatan och utökade byggplaner: 

En markant förändring av stadsbilden kan bli följden när förändringen av E22 och Erik Dahlbergsgatan frigör stora markarealer för exploatering. Vi vill inte förhindra en förändring, men vi vill förekomma försämringar samt säkerställa kvalitet. Stadens skönhetsvärden behöver även fortsättningsvis vårdas då staden utvecklas och förändras.

--------------------------

Planerat industriområde i anslutning till Petersburg innebär omfattande risker:

Söderköping har ett mycket fint naturområde som täcker hela norra stråket, norr om kanalen som innefattar Ramunderberg, Petersburg och Ramunderborg. Ramunderberg ingår i ett Natura 2000 område. Samhällsbyggnadsförvaltningen själv lät en undersökning genomföras som påpekar betydande miljöpåverkan och varnar för buller, samt att det missgynnar Natura 2000-området på Ramunderberget. Rapportens slutsats är att det finns betydande påverkan på materiella värden, naturvärden, sociala värden och det varnas även för betydande risker för människors hälsa och miljön på grund av eventuella olyckor, t.ex. farliga anläggningar, farligt gods, brand, trafikolycka samt att verksamheter eller störningar medför risk för omgivningen. Viktiga spridningssamband mellan de naturtyper som förekommer i området skulle gå förlorade. Om man ser på de geografiska förhållandena är dalen utformad som en vindtunnel i öst-väst riktning, där hårda vindar lätt kan ta med plast och annat skräp in i Natura 2000 området, samt att det kan hamna på åkermarken. Industriområdet skulle förstöra 19 hektar aktiv odlingsmark. Än värre är att det gömmer sig även två gamla deponier i området, Pettersburg I och Pettersburg II. Provborrningar påvisade bland mycket annat bly och arsenik i högsta riskklassen.  Förutom de höga kostnaderna riskerar exploateringen att förstöra en betydlig större areal än den planerade 19 hektar aktiv odlingsmark och få stor negativ påverkan på Ramunderbergets område. Under byggfasen skulle ett skyfall kunna dra med sig tunga metaller, gifter, plast och olja till närområdet och resultera i ytterligare förstörda åkermarker och direkt hälsofara för närboende. 

-------------------------

Fritidsodlingen kan stimuleras för att bli en betydande resurs för Sveriges livsmedelsberedskap. Rapport (https://iles.se/ny-rapport-visar-hur-fritidsodlingen-kan-stimuleras-for-att-bli-en-betydande-resurs-for-sveriges-livsmedelsberedskap) visar att kommuner kan bidra genom att:

- Tydligt integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen. Tex genom marktillgång, vattenförsörjning, förvaringsmöjligheter och gemensamma växthus.

- Förenkla regler och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall.

- Samverka med fritidsodlingens organisationer lokalt för att utveckla odlingen för gemensam nytta.

Detta avsnitt är under arbete. Hör gärna av dig om du har synpunkter!

Skolskjuts är en värdefull hjälp i vardagen för familjer på landsbygden. De styrande i Söderköpings kommun verkar sträva efter att minimera möjligheterna till skolskjuts. Vi vill tvärt om se över hur fler barn och unga kan få nytta av de skolskjutsar som ändå går.

Vi vill ta vara på vårt unika kulturarv och vackra naturmiljöer. Samtidigt som Söderköping utvecklas för framtiden. En trivsam och levande stad för alla åldrar att bo, besöka eller driva företag i är vårt mål.

När Söderköpingsposten frågade oss om trygghet lät vi en av våra experter svara:
Hur vill ditt parti göra för att Söderköping ska bli en tryggare kommun att bo och verka i?

Söderköping har fördelen av att det är en mindre kommun där vi kan hålla en snabb och nära dialog med såväl myndigheter, skolor, näringsliv och invånare. Receptet på en lyckad satsning för att upprätthålla Söderköping som en trygg kommun är att fortsätta främja samarbetet som finns och skapa möjligheter för alternativ till brottslighet. Möjlighet att tillsammans ha resurser för att fånga upp signaler från samhället och snabbt sätta in resurser där det behövs i tidigt skede. Trygga människor skapar trygga samhälle
David Sernald, VD för ett säkerhetsföretag och en del av Söderköpingsinitiativet

Människor ska ha tryggheten att få hjälp när de blir äldre, antingen via hemtjänsten eller på ett särskilt boende. Vi har inte vetskap om hur lång kön är till ett boende just nu men vi har förstått att många äldre är oroliga för sin framtid. Det vill vi ändra på. 

Det ska vara bra att arbeta inom äldreomsorgen, därför vill vi avskaffa minutstyrningen.

När Söderköpingsposten frågade oss om trygghet lät vi en av våra experter svara:
Hur kan äldrevården utvecklas kommande mandatperiod, några speciella satsningar?

Äldreomsorgen måste utgå från individens behov och önskemål. Idag ska man äta och duscha på visst antal minuter men vi är alla olika. Det behövs fler undersköterskor, dessa har mer kunskap och förståelse. Medarbetare som trivs och är ambitiösa kan få vidareutbilda sig samtidigt som man jobbar. Vi vill ha fler aktiviteter som är anpassade för äldre och som stärker både kropp och knopp.
Inger Svensson, boende på Trygghetsboendet Blå porten och en del av Söderköpingsinitiativet