Vår politik A-Ö

Nedan kan du läsa mer om olika frågor där vi har en åsikt, sidan är under uppbyggnad och vi fyller regelbundet på med mer material. Under en del rubriker finns en länk till mer information.  Välkommen att bidra med dina synpunkter, frågor och idéer. Nederst på sidan hittar du vårt politiska program till förra valet. 

En framgångsrik kommun behöver: •Entreprenörskap •Ansvar och förmåga •Fokusera på det lokala •Öppenhet och dialog •Nyttja befintlig kompetens oavsett vem som äger den! 

Barn och unga

Vi tycker att barn- och unga har blivit nedprioriterade i Söderköping. Det vill vi ändra på. Just nu håller vi på att ta fram mer konkreta förslag och idéer på det här området och vi vill gärna ha dina synpunkter! Använd kontaktformuläret för att göra din röst hörd.

Beredskap

Vi vill särskilt uppmärksamma en god beredskap för de mest sårbara i samhället. 

Föreningslivet har en viktig roll att spela i händelse av kris eller krig. Vi ser förbättringspotential i både samarbetet med föreningslivet och i stödet till föreningslivet. Läs mer nedan under "föreningsliv och fritid"

Fritidsodlingen kan stimuleras för att bli en betydande resurs för Sveriges livsmedelsberedskap. Rapport (https://iles.se/ny-rapport-visar-hur-fritidsodlingen-kan-stimuleras-for-att-bli-en-betydande-resurs-for-sveriges-livsmedelsberedskap) visar att kommuner kan bidra genom att:

- Tydligt integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen. Tex genom marktillgång, vattenförsörjning, förvaringsmöjligheter och gemensamma växthus.

- Förenkla regler och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall.

- Samverka med fritidsodlingens organisationer lokalt för att utveckla odlingen för gemensam nytta.

Ekonomi

Vad får vi för pengarna? Och hur står det till med ekonomin? Vi har sett flera exempel på att skattemedel används ineffektivt i Söderköping och ibland exempel på rent slöseri. Därför granskar vi beslut och prioriteringar. Vårt mål är att vi ska få mer valuta för skattepengarna.

Vi förordar etablerade modeller och metoder vad gäller kommunens ekonomistyrning t.ex. Nollbasbudgetering och Successivanalys.

Nollbalsbudgetering: Idag har ansvariga politiker bestämt att det inte behövs detaljerade budgetar varje år. Istället räcker det med indexbaserad uppräkning. Vi anser att kommunens ekonomi är mer komplex än så och förordar en nollbasbudgetering. Till skillnad från konventionell budgetering, som ofta förlitar sig på förra årets budget som utgångspunkt, börjar nollbasbudgetering med ett rent blad och kräver att varje utgift motiveras. I denna metod måste alla aktiviteter och utgifter bedömas och godkännas, oavsett deras status under föregående period. Detta innebär att varje funktion måste visa sin nödvändighet och sin effektivitet utan att anta att tidigare utgiftsnivåer är lämpliga. Den centrala principen är att fördela resurser baserat på det värde varje aktivitet tillför än att bara öka budgetar baserat på historiska trender. Genom att göra detta kan man bättre identifiera och eliminera slöseri, effektivisera verksamhet och rikta medel. Denna metod är särskilt fördelaktig vid ekonomisk osäkerhet eller när organisationer behöver optimera resurser. Även om det kräver mer tid och ansträngning ger de långsiktiga fördelarna en förbättrad finansiell kontroll och bättre anpassning av resurser till organisationens mål.

Successivanalys: Förändringar i omvärlden ökar och medför att t.ex. projekt blir alltmer komplexa. Osäkerheter och plötsligt förändrade förutsättningar innebär att även välplanerade projekt riskerar att drabbas av stora fördyringar och tidsförskjutningar. För att hantera dessa osäkerheter kan metoden successivanalys användas. 

Nyinflyttade invånare ger klart lägre intäkter till kommunkassan än man tror. Därav bör exploatering alltid analyseras noggrant och inte enbart prioriteras för att de ger ökad inflyttning. se sammandrag från artikelserie i Dagens samhälle i vårt Filarkiv.

Fastigheter och lokaler

För många kommunägda lokaler står tomma till ingen nytta och flera av dem förfaller. Vi vill ha en långsiktig plan för hur lokaler ska användas och underhållas. Under 2025 uppmärksammar vi dessa frågor lite extra. Läs mer om det här.

Folkhälsa

Barn och unga: Forskning visar att det är bättre att låta barnen själva gå, cykla eller ta bussen till skolan. Då mår de bättre och presterar bättre i skolan. Barnen blir också mer självständiga och trygga i sin närmiljö. https://www.forskning.se/2020/09/02/lat-ditt-barn-ga-eller-cykla-till-skolan/. För att möjliggöra detta krävs det att kommunen arbetar aktivt med att skapa trygga gång- och cykelvägar samt att fordonstrafik runt skolor minimeras.

Föreningsliv och fritid

Söderköping lägger minst pengar per invånare på föreningslivet. 5 kr per person och år jämfört med snittet i riket 279 kr per person och år (källa kolada.se ). Samtidigt har föreningslivet fått ansvar för fler saker som förut drevs av kommunen. Vi anser att föreningslivet är viktigt för båda unga och gamla och för att skapa trygghet i samhället. 

LSS/Funktionsrätt

Vi vill vara en stark röst för denna grupp. Vi har sett flera exempel på att man åsidosatt målgruppernas behov och rättigheter. Nu senast i köpet av Hotell Laurenti.

Medborgardialog

Vår enkla utgångspunkt är att det är smart att involvera medborgare och andra intressenter innan beslut fattas så långt det är möjligt. Det kan vara lite obekvämt och krångligt, alla kan ju till exempel inte alltid få som de vill. Men genom att lyssna och ta in önskemål, synpunkter och den kompetens som finns hos medborgarna ökar möjligheten till kloka beslut som håller över tid.

Näringsliv

Företag och företagare är viktiga för Söderköping. Kommunen ska vara en partner som arbetar tillsammans med företagen för ett blomstrande samhälle. Exempelvis ska regelverk vara rimliga och enkla att följa. Under 2025 har vi till exempel uppmärksammat det onödigt krångliga regelverket för uteserveringar. 

Vi, liksom många företagare, anser att grundläggande service i form av barnomsorg, underhåll av gator och vägar, sophämtning med mera är minst lika viktigt för förutsättningarna för företagande som tjänster som riktar sig specifikt till företagare.

Se information om senaste mätningen från Svenskt näringsliv: https://www.foretagsklimat.se/soderkoping
2025: Söderköping tappar 44 placeringar och hamnar på plats 245. Bäst resultat hade kommunen 2007. På en skala från 0-6 låg kommunen då på poäng över 3.5. Nu är är poängen 2.94 och snittet 3.45. Lägst poäng (2.7 och lägre) får kommunen på frågor kring Politikers attityd, skolans samarbete med näringsliv, dialog mellan kommun och företag, information till företag. Företagen anser det också vara svårt att få tag på kompetens. Områden där Söderköping rankas bättre än rikssnittet: konkurrens från kommunen, förståelse för verksamheten, rimlig handläggningstid, lätt att komma i kontakt med handläggare, vägledning vid tillstånd etc, 

Samhällsplanering

Det tusenåriga Söderköping har en stark identitet att vårda. Staden har flera nationella riksintressen, utgör ett mål för turistströmmar och är en stolthet för oss innevånare. Äldre kulturstäder bör skyddas mot ingrepp vilket är reglerat i riksintresselagstiftningen. Den estetiska aspekten måste också beaktas i stadsplaneringen: den s.k. skönhetsparagrafen i Plan- och bygglagen. 

Söderköpingsinitiativets främsta ståndpunkter vad gäller samhällsplanering är:

- Dialog med medborgarna.
- Sammanhängande gestaltning.
- Att Söderköpings attraktivitet för boende, inflyttare och besökare främjas.

Vilka är de viktiga frågorna för att främja skönhetsvärden när staden växer och utvecklas? Söderköpings skönhet är omtalad: staden lever på sitt rykte som medeltida stad vid Göta kanal. Att vårda stadsbild och stadsmiljö är en central framgångsfaktor när gäller turistnäringen, en viktig attraktionsfaktor när det gäller att få nya invånare att flytta hit och samtidigt erbjuda stadens invånare en attraktiv miljö.

Kritik som vi fångat upp i dialog med medborgare:

- Söderköping förfulas och fragmenteras av byggnadsprojekt utan övergripande helhetsplan.

- Privata exploatörer upplevs att ha stort inflytande på beslut.

- Kommunen följer ingen övergripande plan för centrala områden, då riktlinjer i översikts- och kulturmiljöplaner inte följs upp.

---------------------------

Omdragning av E22,  Erik Dahlbergsgatan och utökade byggplaner: 

En markant förändring av stadsbilden kan bli följden när förändringen av E22 och Erik Dahlbergsgatan frigör stora markarealer för exploatering. Vi vill inte förhindra en förändring, men vi vill förekomma försämringar samt säkerställa kvalitet. Stadens skönhetsvärden behöver även fortsättningsvis vårdas då staden utvecklas och förändras.

--------------------------

Vi anser att det krävs bättre riskanalyser och anpassningar till geologiska förhållanden samt klimatförändringar när detaljplaner och exploateringsplaner beslutas. Under filarkiv finns t.ex. en sammanställning av hydrologiska förhållanden i Söderköpings stad.

-------------------------

Fritidsodlingen kan stimuleras för att bli en betydande resurs för Sveriges livsmedelsberedskap. Rapport (https://iles.se/ny-rapport-visar-hur-fritidsodlingen-kan-stimuleras-for-att-bli-en-betydande-resurs-for-sveriges-livsmedelsberedskap) visar att kommuner kan bidra genom att:

- Tydligt integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen. Tex genom marktillgång, vattenförsörjning, förvaringsmöjligheter och gemensamma växthus.

- Förenkla regler och ta bort avgifter för kompostering av hushållsavfall.

- Samverka med fritidsodlingens organisationer lokalt för att utveckla odlingen för gemensam nytta.

Skola

Detta avsnitt är under arbete. Hör gärna av dig om du har synpunkter!

Skolskjuts

Skolskjuts är en värdefull hjälp i vardagen för familjer på landsbygden. De styrande i Söderköpings kommun verkar sträva efter att minimera möjligheterna till skolskjuts. Vi vill tvärt om se över hur fler barn och unga kan få nytta av de skolskjutsar som ändå går.

Stadsutveckling gata- och park

Vi vill ta vara på vårt unika kulturarv och vackra naturmiljöer. Samtidigt som Söderköping utvecklas för framtiden. En trivsam och levande stad för alla åldrar att bo, besöka eller driva företag i är vårt mål.

Äldreomsorg

Människor ska ha tryggheten att få hjälp när de blir äldre, antingen via hemtjänsten eller på ett särskilt boende. Vi har inte vetskap om hur lång kön är till ett boende just nu men vi har förstått att många äldre är oroliga för sin framtid. Det vill vi ändra på. 

Det ska vara bra att arbeta inom äldreomsorgen, därför vill vi avskaffa minutstyrningen.